Den 20:e februari blev allt annat än vad man hade tänkt sig. Familjen höll på att göra sig i ordning för att åka till Kalmar över dagen och för ett par sekunder lämnades grinden öppen vid trappan och vips så var olyckan framme. Vid ett obevakat tillfälle smet jag upp i trappan men halvägs upp tappade jag balansen och trillade ner och slog i huvudet. Det bar av till sjukhuset där de konstaterades att jag fått en lätt hjärnskakning men då jag verkade ha piggnat till och slutat kräkas så tyckte de att vi kunde åka hem igen. Mamma och pappa fick order om att sköta övervakningen hemifrån och att det var mycket vila som stod på schemat. Det blev mycket myspys i mammas och pappas famn och på natten vakade de över mig i skift. Men jag blev inte så mycket piggare utan istället fortsatte jag att kräkas och fick inte behålla tillräckligt med vätska utan den 22:e tyckte mamma och pappa att det var bäst att åka in till sjukhuset igen. Det bar åter igen av till sjukhuset där samma läkare åter igen undersökte mig. Då jag vid det här laget var rejält medtagen och hade förlorat hela två kilo beslutades det att jag skulle läggas in för att få dropp och röntgas.... men orsaken blev inte hjärnskakning denna gång som man kunde ha trott utan diagnosen blev uttorkning på grund av vinterkräksjukan. Hmmm kan det varit så att man inte ville erkänna att man skickat hem någon som slagit i skallen rejält må tro. Hur som helst blev jag och mamma satta i ett isoleringsrum där jag fick dropp för att återställa mina vätskevärden. Den natten vakade mamma oavbrutet vid min sängkant. På morgonen nästa dag började jag kvickna till och fram mot eftermiddagen tyckte läkarna att jag var pigg nog för att åka hem igen. Jag blev sååå glad när pappa kom och hämtade hem oss. 
Väl hemma tog det ett litet tag innan jag började äta igen. Mamma och pappa blev lite oroliga då jag åter igen blev dålig första natten men dagen därpå var jag piggare igen. Nu gällde det bara att käka ifatt lite och lägga på sig kilorna man tappat. Hihi tog tillfället i akt att få prova på en hel del gottiga saker. Det var allt från chokladkex till glass men så fick jag med tiden även aptiten tillbaka för mammas goda mat. Till pappas stora förtjusning har jag nu blivit en redig fika-tjej. Siktar starkt på att det första ordet efter mamma och pappa ska bli kex! Fniss.
Väl hemma tog det ett litet tag innan jag började äta igen. Mamma och pappa blev lite oroliga då jag åter igen blev dålig första natten men dagen därpå var jag piggare igen. Nu gällde det bara att käka ifatt lite och lägga på sig kilorna man tappat. Hihi tog tillfället i akt att få prova på en hel del gottiga saker. Det var allt från chokladkex till glass men så fick jag med tiden även aptiten tillbaka för mammas goda mat. Till pappas stora förtjusning har jag nu blivit en redig fika-tjej. Siktar starkt på att det första ordet efter mamma och pappa ska bli kex! Fniss.Notis från mamma och pappa:
Du vår kära lilla ängel, vi är så glada att det inte gick värre än vad det gjorde när ditt lilla äventyr i trappan fick ett sådant läskigt slut. Aldrig mera ska vi glömma stänga grinden till trappan. Dessa dagar har varit de värsta dagarna i våra liv fyllda med oro över att du vår lilla skatt inte mår bra. När vi nu åter igen ser dig knata runt här hemma och hör ditt underbara lilla skratt fylls våra hjärtan av lycka, lycka över att du finns, vår älskade lilla Denise.
/Kram Mamma och Pappa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar